Olika författare lägger olika betydelser i många av de termer som används för att beskriva injustering. I denna ordlista förklarar vi hur vi på TA använder några av de grundläggande begreppen. Förklaringarna är inte tekniskt strikta definitioner. De är endast avsedda att ge en idé om betydelse och sammanhang för termen.

Apparat. En enhet, t ex en fancoil, radiator eller ett kyltak, placerad i eller i direkt anslutning till det utrymme som skall värmas/kylas av VVS-systemet.

C -faktor. Detta är förhållandet mellan pumpens föreskrivna tryck och föreskrivet differenstryck över den mest avlägsna kretsen i ett hydroniskt system. Förhållandet är ett sätt att avgöra om enbart manuella injusteringsventiler bör användas eller om även differenstrycksregulatorer bör installeras. Generellt gäller att differenstrycksregulatorer bör användas när C-faktorn är mindre än 0,4.

Cv. En ventilkoefficient som motsvarar vattenflödet i US gallon per minut vid ett tryckfall på 1 psi över en ventil. Se även Kv.

Deriverande funktion. En kompletterande funktion i en regulator, där den utgående reglersignalen är proportionell mot den inkommande signalens riktning och ändringstakt. Den deriverande funktionen förutser framtiden genom att analysera felets ändringshastighet. På detta sätt kan den sägas utgöra regulatorns ”gas” och ”broms” och den används som ett komplement till de proportionella och integrerande funktionerna för att förbättra regulatorns reaktion på plötsliga eller mycket stora belastningsförändringar. Se även PID-regulator.

Differenstryck. Skillnaden i statiskt tryck mellan två punkter i ett flödessystem.

Differenstrycksregulator. En injusteringsventil som stabiliserar differenstrycket över en reglerventil, en krets eller en gren med flera kretsar och som används i system med variabelt flöde, ofta tillsammans med manuella injusteringsventiler.

Direkt digital reglering (DDC). Reglering där en mikroprocessorbaserad regulator styr enheter baserat på signaler från givare och börvärden. Dessa enheter är direktstyrda av ett program och inte genom specifika, programmerbara regulatorer.

Dynamisk injustering. Vid dynamisk injustering justerar differenstrycks- eller flödesregulatorer automatiskt sin genomloppsarea för att anpassa den till tryck- eller flödesvariationer i systemet. Dynamisk injustering används huvudsakligen i system med variabelt flöde. Se även Statisk injustering.

Energihanteringssystem (EMS). Ett datoriserat system som övervakar och styr energianvändningen i byggnaden.

Erosion. Erosion innebär att materialet i rör, ventiler och andra systemkomponenter försvinner, på grund av kavitation eller för hög flödeshastighet.

Flödesregulator. En ventil kopplad i serie med reglerventilen och en apparat, i syfte att begränsa flödet så att det inte kan stiga över ett fastställt maxvärde. Ventilen kommer att vara fullt öppen när flödet är lägre än börvärde. Den kallas också flödesbegränsare, automatisk flödesreglerventil, automatisk injusteringsventil.

Förstärkning. Förhållandet mellan förändringen i insignalen och förändringen i den resulterande utsignalen. Förstärkning är omvänd mot proportionalitetsbandet.

Hydronik. Vetenskapen om vattenburna system för uppvärmning och kylning. Ordet kommer från det grekiska ordet hydor, som betyder vatten.

Hydronisk injustering. Detta är en process för att mäta vattenflöden under verkliga driftförhållanden och justera dessa till föreskrivna värden, för leverans av rätt mängd värme eller kyla till varje utrymme eller rum i en fastighet.

Hydroniskt system. Ett VVS-system som använder vatten eller vattenbaserad vätska som värmetransportmedium. Vattnet är ett mycket kostnadseffektivt medium för att transportera värme till rum som behöver värmas och avleda värme från rum som behöver kylas.

Hysteres. Hysteresen är ett mått på den förändring ireglersignalen som behövs för att vända på ställdonets rörelse.

Icke-linjär karakteristik. En ventils karakteristik är ickelinjärom förändringen i Kv-värde inte är proportionell mot förändringen i öppningsgrad. Detta kan t ex innebära att en 50-procentig öppning ger 20 procent av maxflöde. De flesta reglerventiler har icke-linjär karakteristik, för att kompensera för apparaternas ickelinjära förhållande mellan flöde och effekt.

Idrifttagning. Provning och justering av VVS-systeminnan byggnaden tas i drift, för att säkerställa att systemet uppfyller konstruktionskriterierna och fyller byggnadens driftbehov. Detta inbegriper även provning och justering av elsystem, rörsystem och andra system för att säkerställa korrekt funktion. Idrifttagningen inbegriper dessutom instruktioner till driftspersonal vad gäller fastighetssystemens användning.

Indexkrets. Detta är den minst gynnade kretsen i ettflödessystem och den som definierar vilket minimitryck som pumpen måste ge.

Injustering. Styrning av flödet till distributionssystemet(huvudledning, stammar, kretsar och apparater) enligt föreskrivna värden. Se även Hydronisk injustering.

Injusteringsventil. En ventil som används för att 1)begränsa vattenflödet i gynnade kretsar och därmed hindra andra kretsar från att få otillräckligt flöde, 2) begränsa det totala flödet i systemet till föreskrivet värde och 3) tillhandahålla ett sätt att mäta differenstryck, flöde och/eller temperatur i systemet, vilket sammantaget förenklar felsökning och injustering.

Installerad karakteristik. Den mekaniska karakteristikengäller endast vid konstant differenstryck över ventilen. Den installerade karakteristiken beror på differenstrycket vilket varierar i system med variabel flödesdistribution.

Integrering. En kompletterande funktion i enproportionellt arbetande regulator. Integreringen arbetar för att succesivt minska den avvikelse (offset) mellan är och börvärde som uppstår på grund av proportionalitetsbandet vid proportionell reglering. Se även PID-regulator.

Kavitation. Vid flödesstrypningar sänks det statiskatrycket, vilket i sin tur kan leda till att ångblåsor bildas i vätskan. Dessa blåsor imploderar när vattnet har passerat strypningen och hastigheten sjunker och det statiska trycket återigen ökar. De imploderande ångblåsor orsakar oljud och leder till att omgivande material eroderar.

Komfortzon. Det temperaturområde i vilket de flestamänniskor (normalt mer än 80 procent) är nöjda med inomhustemperaturen.

Kv. En ventilkoefficient som motsvarar vätskeflödet ikubikmeter per timma vid ett tryckfall på 1 bar över en ventil. Se även Cv.

Kvs. Kv-värdet när ventilen är fullt öppen.

Last. Resursbehovet av värme eller kyla i ett VVSsystem.Vid uppvärmning motsvarar detta värmeförlusten i det utrymme som regleras.Vid kylning motsvarar det den värme som måste föras bort från utrymmet för att upprätthålla önskad temperatur.

Linjär karakteristik. En ventils karakteristik är linjärom en viss ändring av öppningsgraden alltid ger samma förändring i Kv-värde. Se även Icke-linjär karakteristik.

Logaritmisk karakteristik. En karaktersistikkonstruerad för att ge lika procentuell förändring av Kv-värde för lika ökning av öppningsgraden.

Luftkonditionering. Reglering av luftens temperatur,fuktighet, flöde och renhet i begränsade utrymmen.

Lyfthöjd. Den sträcka stängelementet (vanligtvis käglaeller kolv) måste lyftas för att ventilen skall gå från helt stängt till fullt öppet läge.

Mekanisk karakteristik. Den mekaniska karakteristikenbeskriver förhållandet mellan vattenflöde och ventilens öppningsgrad när tryckfallet över ventilen hålls konstant. Se även Installerad karakteristik.

Mest avlägsen krets. Den krets som ligger längst bortfrån pumpen. Detta är ofta, men inte alltid, samma som indexkretsen.

Modulerande reglering. Automatisk och kontinuerligreglering där åtgärden i det slutliga reglerelementet sker enligt regulatorns inställningar och beror på avvikelsen från börvärdet.

Offset. Skillnaden mellan regulatorns börvärde och detreglerade värdet, orsakad av belastningsförändringar som påverkar systemet. Offset kan ibland också kallas för förskjutning, avvikelse eller kvarstående reglerfel.

Ombyggnad. En modifiering av ett befintligt VVSsystem.

On/off-reglering. En reglerprincip där den regleradeenheten antingen är fullt öppen eller helt stängd.Vi kallar den också för tvålägesreglering.

Pendling. Man säger att systemet pendlar när detuppstår långvariga självsvängningar med oönskad amplitud, ofta i rumstemperaturen.

PID-regulator. En PID-regulator kombinerar tre typer avreglering (proportionell, integrerande och deriverande reglering). Den proportionella regleringen ändrar reglersignalen i proportion till den reglerade variabelns avvikelse från börvärdet. Integreringen kompenserar för kvarstående reglerfel och deriveringen minskar insvängningsförloppet och ökar därmed reglerhastigheten.

Proportionalitetsband. Proportionalitetsbandet (Pbandet)är den ändring av den reglerade variabeln som krävs för att reglerventilen skall gå från fullt öppen till helt stängd vid proportionell reglering. I reglersystem för VVS uttrycks proportionalitetsbandet som absoluta enheter, ex.vis i grader Celsius. Ju större proportionalitetsband är, desto mindre är förstärkningen. Ett stort proportionalitetsband förbättrar reglerkretsens stabilitet men minskar dess noggrannhet.

Proportionell reglering. Den proportionella funktioneni en regulator ger en utsignal som är proportionell mot börvärdesavvikelsen. Om avvikelsen är stor kommer utsignalen till ställdonet att bli stor och om felet blir mindre, blir också utsignalen proportionellt mindre. Huvudproblemet vid proportionell reglering är offsetvärdet, dvs det kvarstående reglerfelet. Se även PID-regulator.

Pumptryck. Detta är tryckökningen mellan pumpensinlopp och utlopp.

Reglerbarhet. Ett kvalitativt mått på hur väl ett systemkan regleras, dvs. hålla den reglerade variabeln inom ett förbestämt intervall. Korrekt injustering är ett grundläggande krav för god reglerbarhet i ett flödessystem.

Reglerområde. Förhållandet mellan maxflöde ochminsta reglerbara flöde genom en reglerventil. Under minimivärdet arbetar den modulerande reglerventilen som on/off.

R egulator. En komponent som reglerar driften i ettVVS-system enligt ett förbestämt mönster. Regulatorn består, åtminstone, av en del för inställning av börvärde, en del som jämför är- och börvärde samt en del som förstärker och bearbetar signalen. Regulatorn får en insignal från en givare och skickar därpå ut rätt korrigeringssignal till ett ställdon. Se även Modulerande reglering och On/off-reglering.

Sammanlagringsfaktor. . Det är mycket sällan samtligaapparater måste arbeta med full last samtidigt. Systemet kan därför konstrueras med en sammanlagringsfaktor som tar hänsyn till den faktiska nyttjandegraden. Sammanlagringsfaktorn är förhållandet mellan den sannolika summan av toppeffektbehoven i apparaterna mot det totala effektbehovet (om alla apparater arbetar samtidigt). En sammanlagringsfaktor kan definieras för en krets, för en stam eller för ett komplett system. Om det totala effektbehovet för alla apparater som arbetar samtidigt t ex är 500 kW och sammanlagringsfaktorn är 0,8 kan den totala effekt som skall installeras i pannor eller kylare begränsas till 0,8 x 500 = 400 kW.

Statisk injustering. Injustering där injusteringsventilerna(oftast manuella injusteringsventiler) justeras för att föreskrivet flöde vid föreskrivna villkor ska uppnås i berörda kretsar. Statisk injustering kan tillämpas både i system med konstant flöde och i system med variabelt flöde. Se även Dynamisk injustering.

Styrventil. En motoriserad ventil som ändrarvattenflödet i den reglerade kretsen enligt regulatorns signal, i syfte att ändra värmeöverföringen i en apparat.

Stängventiler. Manuella ventiler, strategiskt placerade isystemet, som gör det möjligt att demontera utan vattenläckage. Eftersom injusteringsventilerna är försedda med stängfunktion undanröjer de behovet av separata stängventiler.

Total Injustering. Detta är en uppsättning verktyg somutvecklats av TA och omfattar allting som behövs för att göra det hydroniska systemet reglerbart. Det består av fysiska tillbehör, program, metoder och procedurer, dokumentation och service.

Trevägs reglerventil. Trevägs reglerventiler har treportar och används vanligtvis i system med konstant flöde. De kan kopplas för att blanda eller fördela flödet. Med blandning menar vi att flödet kommer in genom två portar och går ut genom den tredje. Med fördelning menar vi att flödet kommer in genom en port och lämnar ventilen genom de andra två.

Tryckfall. Reduceringen i statiskt tryck över ettflödesmotstånd, t ex en ventil.

Tryckförlust. Tryckfall som uppstår i rör, ventiler,apparater osv. i en krets. Dessa förluster ökar med kvadraten på flödet vid fullt utbildad, turbulent strömning.

Tvåvägs reglerventil. Tvåvägs reglerventil har tvåportar och används för reglering av flödet i huvudsak i system med variabelt flöde.

Verkningsgrad. Detta är förhållandet mellan dennyttiga energi som systemet de facto levererat och den energi som har tillförts systemet .

VVS (värme, ventilation och sanitet). Ett VVS-systembestår av tre olika delar som oftast konstrueras gemensamt av en konstruktör och sedan installeras av underleverantörer.Uttrycket VVS används inom hela inneklimatindustrin.

Ventilauktoritet. Förhållandet mellan differenstrycketöver reglerventilen när denna är fullt öppen vid föreskrivet flöde och differenstrycket vid helt stängd ventil. Maximal ventilauktoritet är 1,0 men i praktiken är detta värde alltid lägre. Ju lägre ventilauktoritet, desto större förvrängning av ventilkarakteristiken.

Ventilkarakteristik. Detta är vattenflödets förhållandetill ventilens öppningsgrad vid konstant differenstryck, oftast uttryckt i procent av maxvärdet.Ventilkarakteristiken skall väljas så att den kompenserar för icke-linjäriteten i de reglerade apparaterna.

Öppningsgrad. Ventilens position mellan helt stängdoch fullt öppet läge benämns ofta med dess öppningsgrad, normalt uttryckt i procent av lyfthöjden.